GIEHTTOGIELLA – DET BERÄTTANDE SPRÅKET

Giehttogiellas ungdomsberättare

MATILDA ERIKSSON

Hej jag heter Matilda Eriksson och jag kommer ifrån Göteborg vilket är där jag också bor just nu. Jag älskar att leva mig in i historien tillsammans med andra och dela med sig av minnen och tankar. Jojken älskar jag för att den alltid känns så nostalgisk och för att den är ett alldeles speciellt sätt att berätta en historia på oftast utan ord. På fritiden älskar jag att hänga med kompisar, helst i naturen. Att vara i naturen är också en väldigt bra gratisaktivitet.

MATILDA ERIKSSON

Hej jag heter Matilda Eriksson och jag kommer ifrån Göteborg vilket är där jag också bor just nu. Jag älskar att leva mig in i historien tillsammans med andra och dela med sig av minnen och tankar. Jojken älskar jag för att den alltid känns så nostalgisk och för att den är ett alldeles speciellt sätt att berätta en historia på oftast utan ord. På fritiden älskar jag att hänga med kompisar, helst i naturen. Att vara i naturen är också en väldigt bra gratisaktivitet.

TILDE RENMAN

Jag heter Tilde Renman och är från Lycksele, men bor i nuläget i Umeå på grund av studier. Sedan ung ålder har jag gillat att läsa och skriva, och därmed blivit oerhört intresserad av berättande. Det är något speciellt med att kunna bygga en hel värld från ens sinne, och hur berättelser i generation från generation gått i arv. Jag gillar att skapa i olika former, bland annat genom att slöjda och måla.

TILDE RENMAN

Jag heter Tilde Renman och är från Lycksele, men bor i nuläget i Umeå på grund av studier. Sedan ung ålder har jag gillat att läsa och skriva, och därmed blivit oerhört intresserad av berättande. Det är något speciellt med att kunna bygga en hel värld från ens sinne, och hur berättelser i generation från generation gått i arv. Jag gillar att skapa i olika former, bland annat genom att slöjda och måla.

ALVA FJELLSTRÖM

Jag heter Alva Fjellström och är 17 år. Jag kommer från Vilhelmina norra sameby och hemma är i Dikanäs. Bor i jokkmokk då skolan är igång då jag går samiska samhällsprogrammet. Jag tycker om att berätta så jag kan ge vidare en viktig del i min uppväxt och hur jag har levt. Jag gillar att vara till fjälls och hos renarna.

ALVA FJELLSTRÖM

Jag heter Alva Fjellström och är 17 år. Jag kommer från Vilhelmina norra sameby och hemma är i Dikanäs. Bor i jokkmokk då skolan är igång då jag går samiska samhällsprogrammet. Jag tycker om att berätta så jag kan ge vidare en viktig del i min uppväxt och hur jag har levt. Jag gillar att vara till fjälls och hos renarna.

MARIA MOBERG

Jag heter då Maria Moberg och jag är 16 år. Jag kommer från en by utanför Umeå som heter Vindeln. Jag har även flyttat till Jokkmokk och går gymnasiet där på samiska linjen.
Jag tycker att jojk/berättande är kul för att man kan få fram känslor på ett helt annat sätt. Jag gillar att vara med djur.

MARIA MOBERG

Jag heter då Maria Moberg och jag är 16 år. Jag kommer från en by utanför Umeå som heter Vindeln. Jag har även flyttat till Jokkmokk och går gymnasiet där på samiska linjen.
Jag tycker att jojk/berättande är kul för att man kan få fram känslor på ett helt annat sätt. Jag gillar att vara med djur.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Berättande

Maj Doris Rimpi

”Berättandet fanns hela tiden. Det kom från två håll, från áhkkus sida och áddjás sida. Berättarkonsten och det muntliga fanns överallt. Man har berättat om sitt liv, sin familj, sin släkt, om naturen, om förhållandena. Det är det som har vi haft i vår berättarkonst. Vi har inte haft böcker och skriverier. Då. Förr.

Maj Doris Rimpi

”Berättandet fanns hela tiden. Det kom från två håll, från áhkkus sida och áddjás sida. Berättarkonsten och det muntliga fanns överallt. Man har berättat om sitt liv, sin familj, sin släkt, om naturen, om förhållandena. Det är det som har vi haft i vår berättarkonst. Vi har inte haft böcker och skriverier. Då. Förr.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Elli-Karin Pavvalijn

Muv ieddne lij riek tjiehppe giehttot juohkka lágásj giehtojt. Mån oahppiv unna nejtsutjin juo gulldalit dajt. Ja da vuoras ulmutja ma lidjin aj sijdan. Ja mij manájma tjoahken dåk ålos muhttijn. De muv rádna javllin “Ep desti maná. De lip dal gallánam uddni”. Men mån máhttsiv aktu ruoptus daj lusi, ja sihtiv gullat vaj giehttu ájn ienebuv.

Elli-Karin Pavval

Min mor var riktigt duktig på att berätta alla möjliga slags historier. Jag lärde mig som liten flicka att lyssna på dem. Vi satt där vid barn och min vän sa. “Ska vi inte gå. Nu är jag less.” Men jag gick själv tillbaka till dem och bad om att få höra dem berätta ännu mer.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Duodji ja muitalus

Go mon šadden bajás ii lean nu dábálaš dalle ahte mii logaimet ja guldaleimmet mánáidgirjjid. Leai okta girji maid eadni logai muhtomin. Lei mánáid biibbal. Eai mis lean iežá girjjit. Mon lean álo liikon guldalit go boarráset olbmot muitalit muitalusaid.

Solveig Labba

Ibland pratar vi så mycket om björnar, vargar, renar. Och så glömmer vi de allra minsta! Och då inte hararna och hermelinerna, utan om dem som är ännu mindre. Spindeln är en insekt som i berättelserna räddar oss människor genom att spinna sitt skyddande nät.

Solveig Labba tipsar om hur hon brukar använda de små djuren i sina berättelser.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Åsa Simma

Mu eidde bođii dakkár veagas, dat máhtii hui boares muitalusaid. Go lean maŋŋil lohkan Anders Fjellnera ja beaivvi nieidda birra, eai lean muitalusat apmasat. Dat mu eidde leai maid dakkár, ahte son niegadii hui olu. Son dulkui nieguid. Niegut sáhttet leat hui ipmasat muhtumin, don oainnát govaid. Dát lea mu hui olu váikkuhan. Danin mon barggan maid teáhteris – mu miellagovahallan leai biebmun juo mánnán.

Åsa Simma

”Vi har haft ett skriftspråk under väldigt kort tid. Våra berättelser finns inte i ett bibliotek, i en bok, på svart text och vitt papper. Våra berättelser lever genom de som berättar. Jag har rätt att lägga min egen krydda i berättelsen. Min mamma kanske tycker att bäcken är viktig, men jag tycker kanske stenen är viktigare än bäcken. I det traditionella berättandet har jag rätt att färga berättelsen.”

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>
LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Jojk

ANJA STORELV

”Mon šadden bajás guovllus gos luohti ii obanassii gávdnon ja áidna geardde go gullen sámegiela leai go eadni ja áhkku humaiga čiegusvuođaid birra gaskaneaskka.”

INTERVJU MED ANJA STORELV

“För mig handlar jojk om att uttrycka känslor”. säger Anja. “När jag håller workshop för barn eller vuxna så är det stor skillnad på vad vi får jobba med. Barnen kastar sig ut och gläds åt att höra sin egen röst, medan de vuxna tvekar och håller tillbaka.”

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

LUOHTI EASKAÁLGIIDE

Loahpageahčen 1960-logus osttii mu veahka Philips rullabáddenrusttega. Dat leai vielgat ja ránis, das ledje guokte kanála, ja ovtta báttis ledje njeallje luotta masa sáhtii báddet feara maid. Dasa gulai maid unna mikrofovnnaš.

JOJK FÖR NYBÖRJARE

På slutet av 1960-talet införskaffade min familj en rullbandspelare av märket Philips. Den var vit och gråfärgad, den hade två kanaler, på ett band fanns fyra spår att spela in saker på. Till den hörde en liten mikrofon.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

SARA HELEN PERSSON

Gosse manne Gávtsjávrresne byjjenim, dellie idtji sïejhme vuelieh govledh. Måjhtam ikth gosse gånka jïh trööhnege guessine böötin, jïh mijjieh pearadeavese veedtsimh. Aahka desnie mij sov maadtoen vueliem joejki. Dïhte sjïere munnjien domti. Manne lim garmeres desnie bijjene pearadeavesne gusnie tjåadtjoejim jïh dam goltelim. Manne sjïere domtim.

SARA HELEN PERSSON

Då jag växte upp i Ammarnäs var det mer sällan än ofta som man hörde jojken. Minns vid ett tillfälle när kungen och drottningen var på besök och vi gick till potatisbacken och en áhkká jojkade hennes släkts vuöllie. Det var en speciell känsla och jag blev stolt där jag stod överst på potatisbacken och lyssnade på henne, jag kände mig speciell.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

VUELIE LEA SIJJIE GUSNIE MAAHTAH JÏJTJENADTH LÏEGKESTIDH

Saara Hermansson Gåaltoevuemeste båata, Jillen Naasjoste. Dïhte  musihkere mij  jïjtse musihkem tjaala jïh lååvle. Dïhte åarjelsaemien gïelesne tjaala jïh vuelie lea vihkeles sov laavloemisnie. Dïhte lij meatan musihkegaahtjemisnie Sámi Grand Prix 2019 sov laavloeminie ”Mov laavlome”. Jïh vitni!

JOJK-INTERVJU MED SAARA HERMANSSON

Saara Hermansson kommer från Kultsjödalen, Västra Stornäs eller Jillenasjoe på sydsamiska. Hon bor just nu i Jokkmokk och arbetar som lärare i sydsamiska. Hon undervisar för alla åldrar, från första klass upp till nian på grundskolan, på gymasiet och även på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>
LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Tips och länkar

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>

Handledning

Vill du berätta mer hemma? Eller arbeta mer med berättande och jojk i skolan? Här är en handledning som är framtagen i samarbete med samiska berättare och jojkare.

LÅGÅ IENEP//LÄS MER >>