”Det kommer mer och mer samisk litteratur nu. Den blir mer uppmärksammad men det kan också vara svårt att få överblick”, säger Birgitta Edeborg vid Samernas bibliotek. Hon hjälper gärna till om kollegor eller läsare hör av sig. Det är också alla biblioteks uppgift.

Sajten för den som med ett enda klick vill hänga med i nyutgivningen är Sámi girjerádjubálvalus Romssas (Samisk bibliotektjeneste i Troms). Det är många utanför det norska fylket Troms som har stor glädje och nytta av bloggen. Den tar upp sådant som ges ut om samer, samiska förhållanden och samisk litteratur, musik och film.

Enligt bibliotekslagen har biblioteken ett särskilt uppdrag. Då spelar det ingen roll om många frågar efter böcker eller inte.

– Det står i lagen. Biblioteken har ett tydligt uppdrag att erbjuda samisk litteratur. Efterfrågan har inte med det att göra, säger bibliotekarien i Lycksele, Hanna Karolina Schimmer.

Birgitta Edeborg som sköter Samernas bibliotek, en del av Sametinget, och Ájttes forskarbibliotek köper in mycket samisk litteratur, också från norsk och finsk sida av Sápmi. Mycket handlar hon via Adlibris. Där finns till exempel böcker från förlagen Čálliid Lágádus och Iđut. För litteratur från Dávvi Girji och annat hon inte hittar i nätshoppen samlar hon ihop till en beställning hos Akademibokhandeln Åkerbloms i Umeå.

– Då sköter de tulladministrationen för böcker från norsk sida, som ju är utanför EU. Litteratur från finsk sida brukar de också hjälpa mig med, eftersom jag inte kan finska och inte är så bra på samiska. 

Till Åkerbloms mejlar Birgitta Edeborg en lista med ISBN-nummer, författare, titel, förlag, antal och ungefärligt pris, om hon har sett ett sådant. 

– Det blir extra jobb för dem, men det får de förstås ta betalt för.

Frakt kostar också. Är det inte bråttom så ber Samernas bibliotek om att få alla böcker levererade samtidigt, även om det tar längre tid. 

Kiruna bokhandel tar också hem böcker från Norge och Finland till sina kunder, men bara ett par gånger per år, så den som vill ha en särskild titel kan få vänta.

– Det är krångligt och dyrt. Men som en grundservice har vi alltid böcker hemma på nordsamiska, meänkieli och finska. Det är våra kunder medvetna om, säger Tora Lindberg, Kiruna bokhandels chef.

Samisk litteratur har inte varit självklar eller jämlik på de svenska på biblioteken. Det är till exempel fortfarande olika och oförutsägbart var den står.

– Det var inte så länge man möttes av rubriken ”Lapsk samling”. Det är verkligen dags att dekolonisera biblioteksrummet, säger Hanna Karolina Schimmer, bibliotekarie i Lycksele.

Hur det bäst kan göras saknar ett enkelt svar. Kollegan i Jokkmokk, som också jobbar på kommunbiblioteket ibland, tror att besökarna uppskattar att vuxenlitteratur om det samiska och på samiska finns i en Samisk samling.

– Annars måste de börja leta i katalogen varje gång och det brukar folk tycka är besvärligt, säger Birgitta Edeborg. 

Hur ska man dekolonisera då?

– Ja, det kan ju bli en filosofisk fråga. Vi vill väl ändå i första hand underlätta för låntagare. En bra sak är att skylta ordentligt med samiska böcker. 

– Det finns inget rätt och fel. Men vi på biblioteken ska börja fundera, och bli alltmer medvetna. Att hjälpa samer som söker litteratur eller annan information är redan nu en självklar och viktig uppgift, säger Hanna Karolina Schimmer. 

Samernas bibliotek i Jåhkåmåhkke kan ge kommunala bibliotek depålån, till exempel 50-60 barnböcker att låna ut till låntagare under en längre period. 

– Hör av er från biblioteken, så plockar, packar och skickar jag gärna, säger Birgitta Edeborg. 

PIA SJÖGREN

Bibliotekslag (2013:801) 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på

   1. de nationella minoritetsspråken,

   2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och

   3. lättläst svenska.