Sámi girjjit. Govva: Sámi girjerádjubálvalus

Sámi girjjálašvuohta // Över 400 år med samiskt skriftspråk

Om en liten ordlista kan räknas är det faktiskt 462-årsjubileum för det samiska skriftspråket i år, men vanligtvis räknas ABC Book for Lapesko tungomål som den första skriften på samiska. De första böckerna på samiska skrevs inte av samer. Numera är definitionen av samisk litteratur att den är just det, skriven av samer. Grunden för all litteratur finns i jojkar och muntliga berättelser, som funnits lika länge som samerna, enligt Lill Tove Fredriksen, försteamanuensis i samisk litteratur vid UiT Norgga árktalaš universitehta, som har hjälpt oss att sätta ihop den här tidslinjen.

1557 – Första skriftliga på samiska

Den engelske sjömannen Stephen Borrough driver i land på Kolahalvön 1557 när hans båt går sönder. Borrough stannar och bor en tid hos kolasamer. Han har med sig en papegoja. Barnen lär den samiska. Stephen Borrough sätter ihop en samisk-engelsk ordlista med 95 ord och uttryck.

1619 – första tryckta boken på samiska

ABC Book for Lapesko Tungomål, en liten sångbok med vaggvisor, av Nicolaus Andræ, sonson till en birkarl och samisktalande präst, född i Öjebyn, Piteå.

1673 – Första publicerade jojktexter

Två ömma kärleksjojkar av Čearbmá Ovllá (Olaus Sirma) publiceras på kemisamiska i tysksvensken Johannes Schefferus bok Lapponia. Dikten ”Guldnasaš” (Die Fahrt zur Geliebten/Resan till den älskade) inspirerar, enligt Morgenbladet, en ung, förälskad Karl Marx nästan 200 år senare.

1820 – Tjuven och shamanen

Den finske prästen Jacob Fellman i Ochejohka skriver ner en av de första berättelserna som skildrar motståndet mot kolonisationen.

1820 – ”Samernas Homeros”

Anders Fjellner, barn till renskötare i Härjedalen och på slutet präst i Sorsele. Han skriver ner jojklyriken till fabeln som berättar att samernas far är Solens son.”Peivebarnen suongah jelitanasan maajisn” (Solsonens frieri i jättarnes land) är en av dikterna.

1839 – Lapsk mytologi

Tre böcker av Lars Levi Laestadius ges ut på samiska, den första av dem är Loca parallela plantarum (Lapsk mytologi).

1904 – Elsa Laula

Inför lif eller död? : sanningsord i de lappska förhållandena, en kampskrift i samband med Lapska Centralförbundets bildande.

1904 – Kong Akab
Matti Aikio första bok. 1906 kommer hans mer kända I Dyreskind. Flera av Aikios böcker handlar om samiska hjältar. I Borgere og nomader (publiceras 1929, efter hans död, med titeln Bygden på elveneset) hyllar han ett samiskt samhälle som fungerar bättre tack vare samer på alla tjänster.

1920 – Det är vår vilja

Karin Stenberg Dat läh mijen situd! : Det är vår vilja : en vädjan till den svenska nationen från samefolket. Stenbergs bok är, liksom Laulas, polemisk och politisk.

1910 – Första samiska författare som ger ut bok på samiska

Johan Turi Muitalus sámiid birra (En bok om samernas liv, på svenska 1917). I jubileums­utgåvan 2010 har man behållit mer av hans eget sätt att i essäform skildra det samiska livet än i tidigare översättningar.

1912 – Första romanen på samiska

Anders Larsens Beaivi-álgu (Gryning) utspelar sig i sjösamisk miljö och handlar om hur förnorskningen påverkar samiskt språk och självbild.

1915 – Snöflingorna
Peđar Jalvi Muohtačalmmit. I titeldikten skildras snöflingans bräcklighet när den smälter på våren, för att bli del av en stark vårflod. Efter läraren Jalvis död publiceras 1966 noveller och dikter i Sabmelaččai maidnasak ja muihtalusak.

1937 ”En liten lapsk encyklopedi

Anta Pirak Jåhtte saamee viessom (En flyttsames liv), om livet i och kring Jokkmokk. En av få böcker som kommer ut i mellankrigstiden.

1958 – Tid att skriva

Lars Hætta och Anders Bærs Mui’talusat cáliiga (Beretninger om forholdene i Kautokeino før år 1850) ges ut. Texterna skrevs hundra år tidigare när Bær och Hætta efter Kautokeinoupproret satt i fängelse på Akershus fästning i Oslo.

1962 ”… den första egentliga samhällsromanen från samisk miljö”
Mitt lassokoppel är Erik Nilsson-Mankoks debut. Han skriver om och organiserar de han kallar “de differentierade”, de som inte är i samebyarna. Citatet är från Lars Thomasson.

1970 eller 1971 – Áillohaš allra första
Nils-Aslak Valkeapääs allra första är debattboken Terveisiä Lapista (Hälsningar från Sameland). I förordet till översättningen från finska till norska skrev Áillohaš: “Verkeleg høgt utvikla statar gjennomfører folkemord utan blod, utan fysisk vald. Det er så.” Han har också sagt: “Jag jojkar inte för någon. Det jojkar i mig. I mitt blod”.

1971 – Första samiska kvinna att publiceras på samiska

Soagŋu (Frierferd) är Kirsti Palttos första bok, en novellsamling. Vid bildandet 1979 av Sámi Girječálliid Searvis (Samisk forfatterforening) blir Paltto dess första ordförande. Samma år ger hon ut Riđđunjárga, den första diktsamlingen skriven på samiska av en samisk kvinna.

1971 – Niobarnsmor och städerska i Uppsala

Sara Ranta-Rönnlund debuterar vid 68 år års ålder med Nådevalpar. Berättelser om nomader och nybyggare i norr, första boken av fyra med minnen från uppväxten och skrönor. Ranta-Rönnlund blir inte så populär efter att ha namngivit flera laestadianska predikanter och skrivit om deras dubbelmoral och maktmissbruk.

1972 – Första samiska literaturseminariet

Seminariet i Sirma (Tanadalen) resulterar i publikationsserien Čállagat. Första numret heter “Lávdegoddi ovddidan dihte sámegiel girjjálašvuođa”. På seminariet myntas begreppet ČSV, som kan stå för olika slogans, den ursprungliga är Čájet Sámi Vuoiŋŋa! (Show Sami spirit!) Många dikter skrivs som innehåller ČSV.

1974 – Paulus Utsi

Giela giela är den enda som kommer ut innan han går bort 56 år gammal. Hustrun Inger Utsi var medförfattare. Under hans barndom tvångsförflyttades Paulus Utsis familj.

1976 – Första samiska barnbok

Ámmul ja alit oarbmælle (Ammul og den blå kusinen) av Marry A. Somby handlar om pojken som träffar en flicka från underjorden.

1978 – Första barnbok på sydsamiska

Dågkangærja Dåkkágir’ji av Lajla Mattsson (nu Mattsson Magga)

1983 – Första diktsamling på lulesamiska

O, Oarjjevuodna av Stig Riemmbe Gælok.

1985 – Första bok på samiska nomineras till Nordiska rådets litteraturpris

Hans Aslak Guttorm Golgadeamen (Flodfiske). Hans första bok kom ut 1940, Koccam spalli: tivtak ja maidnasak. Som lärare i Utsjoki och redaktör för tidskriften Sápmelaš uppmuntrade han många författare i vardande.

1986 – Sametingets Fritt Ord-pris

Kátjá är Elle Márjá Vars första bok och prisas. Vars startar ungdomstidningen Š och har varit ordförande i Sámi Dáiddárráđđi.

1988 – Först att vinna Samiska romanpriset

Jovnna-Ánde Vest Čáhcegáddái nohká boazobálggis (Renstråket slutar vid stranden/Reintråkket ender ved bredden). Tredje boken i Vests trilogi Árbbolaččat, om en släkts liv i den lilla byn Máhtebáiki, nomineras till Nordiska litteraturpriset 2006.

1984 – Samisk litteratur blir universitetsämne

1991 – Första samiska bok/författare att vinna Nordiska rådets litteraturpris

Nils-Aslak Valkeapää Beaivi áhčážan (Solen, min far). I översättningarna från samiska tillåter Áillohaš bara ett enda fotografi och få illustrationer. De hör till det samiska. Det gör också de två dikter, bland annat den kända med en renhjord som rör sig grafiskt över uppslaget, som inte översätts.

1992 Sámi fágagirječálliid ja jorgaleaddjiid searvi
Samisk faglitterær forfatter- og oversetterforening bildas.

1994 – Samerådets litteraturpris

När Sámeráđi girjjálašvuođa bálkkašupmi delas ut första gången får två författare från rysk sida priset: Iraida Vinogradova för boken Mu ustibat och Elvira Galkina för Šerres beaivi.

2007 – Första verket skrivet på samiska att sättas upp på norsk scen

En lykkens man, monolog av Rauni Magga Lukkari, med parallelltext översatt från samiska till norska.

2007 – Första professorn i samisk litteratur

Vuokko Hirvonen, Sámi allaskuvlla. 1999 är hennes doktorsavhandling den första i samisk litteratur på samiska,Sámeeatnama jienat. Sápmelaš nissona bálggis girječállin (Samelands röster. Om kvinnors väg till skrivandet.)

2014 – Bágo čálliid siebrie

Första skribent- och författarföreningen på svensk sida bildas av de som gått Samiska författarskolan på Samij Åhpadusguovdásj i Jåhkåmåhke.

2016 – Första Augustpriset till samisk författare

Tio över ett av Ann-Helén Laestadius vinner Augustpriset (barn- och ungdomsbok). 2000 fick Populärmusik från Vittula av tornedalingen Mikael Niemi Augustpriset. Också han har samiska rötter. Augustpriset 2018 (skönlitteratur) går till Linnea Axelsson för dikteposet: Ædnan.

2018 Professor #2 i samisk litteratur
Harald Gaski, UiT Romsa. Hans avhandling Med ord skal tyvene fordrives : om samenes episk poetiske diktningpublicerades 1987.

2018 Tjállegoahte

Bágo čálliid siebrie står bakom och det nya samiska författarcentret har sitt säte i Jåhkåmåhke

Med stöd av: Sametinget, Region Norrbotten, Kulturrådet, Jokkmokks kommun, Svenska postkodsstiftelsen