Govva: Carl-Johan Utsi

Söka pengar – råd och tips // Ohcame doarjagiid?

Det finns många stipendier och projektpengar att söka. Så – hur gör man för att få dem?
– För det första ska man veta vem man söker hos och vad de ger till. För det andra ska du ha klart för dig vad du själv vill, säger jojkaren och musikern Sara Ajnnak, som sökt och fått projektstöd och arbetsstipendier flera gånger.

 

Den första ansökan Sara Ajnnak gjorde arbetade hon heltid med i tre veckor. Nu tar en ansökan ungefär en dag att göra. Varje gång skriver hon en ny presentation. Hon får ju nya erfarenheter och tankar var eftersom.

– Jag förutsätter aldrig att någon ska veta vem jag är. Och skickar man till samma några gånger så genomskådar de en ju om man skickar in samma formuleringar.
Man får inte pengar för att man är den man är eller för vad man har gjort tidigare – utan för den idé man har och söker med nu. Det säger både Sara Ajnnak och de som handlägger. 

– Vi vill ju se att man har tänkt hela vägen, från början till slut. Vad ska resultatet bli? säger Susanne Idivuoma, kulturchef på Sametinget.
Det gäller förstås att göra det man har sökt pengar för. Men det kan ju vara svårt att veta allt i förväg.
– Man får inte gå med vinst. Det gäller att ha tänkt ut projektet så klart som möjligt när man söker. Men vi pratar gärna med de som fått stöd. Visar det sig bli ändringar under resans gång så är det viktigt att höra av sig så snart som möjligt, säger Susanne Idivuoma.

Sametingets tjänstemän har också att hålla sig till politikens prioriteringar. Därför kan det vara matnyttigt för den som söker att läsa på vad Kulturnämnden har beslutat. Det är ovanligt att det går att få stöd som kan tas ut som lön. Sametingets pengar kan bara användas till omkostnader, inköp av tjänster och materiel, biljetter, hotellnätter etc.
– Min tid har varit min egen insättning varje gång. Jag har aldrig fått lön i ett projekt, säger Sara Ajnnak.

– Det viktigaste är att du får fram vad du vill. Vad är målet? säger Emma Margret Skåden på norska Sametinget.
Inte sällan får de in alldeles för långrandiga ansökningar.
– Det har hänt att jag har läst fem sidor projektbeskrivning och efteråt tänkt ”jaha, men vad vill du?”
Budgeten är också en viktig del av ansökan. Det kräver att man gör en ganska noggrann research innan, ibland kanske till och med tar in anbud. Om man uppskattar kostnader ska det ändå finnas något slags underlag.
– Om jag frågar om något i budgeten vill jag inte ha svaret ”jag tänkte att det kostar säkert 10 000 kronor”. Jaha, vad grundar du det på? ”Tja, jag tänkte bara på ett belopp.” Det låter inte trovärdigt, säger Emma Margret Skåden, som jobbat länge med att handlägga ansökningar inom kulturområdet.
– Kom ihåg att alla kostnader som du glömmer, de har du inte kostnadstäckning för. Ingen beviljar ju liksom mer än man har sökt, snarare mindre.
Ju större projekt, desto bättre att söka från flera finansiärer.
–Säg att du bara får ja på hälften. Gör om budget och innehåll då och kolla med den eller de som beviljat att det är okej. Hymla inte med något, de som handlägger på olika organisationer och myndigheter pratar ju med varandra.

När hon började skriva ansökningar bad Sara Ajnnak vänner och bekanta om hjälp.
– Jag brukar gå till de som jag tycker är bra på olika saker. I det här fallet sådana som är lite ”byråkratiska”.

En ansökan ska vara lagom lång.
– Överförklara inte. Om man söker hos Sametinget behöver man inte förklara förnorskningens hela historia, säger Emma Margret Skåden.
Skriv inte din ansökan i allra sista stund. Emma Margret Skåden tipsar om att skriva och lägga bort en timme. När du läser den igen, gärna högt, är det lättare att hitta upprepningar och sådant som blivit obegripligt.
– Ju mer konkret man klarar av att vara, desto bättre. Men skriv alltså inte för detaljerat. Samarbeten är bra att ta med. Om du har varit i kontakt med någon som visat intresse, men ännu inte lovat medfinansiering, berätta det just så, säger Emma Margret Skåden.

– Presentationen av en själv ska vara max en halv A4-sida. Resten ska handla om idén som man söker för, säger Sara Ajnnak.
– Att vara ute i god tid är viktigt. Plötsligt är det något man inte fattar i formuläret som ska fyllas i och är klockan 23 på kvällen. En timme före deadline finns det ingen att fråga. Då kan det ta ett helt år innan du kan söka nästa gång, säger Sara Ajnnak och påminner om att den som är ute i tid hinner ringa och pröva sin idé på handläggaren, även om hen förstås aldrig kan lova något.

Emma Margret Skåden säger att det inte alltid måste vara nyskapande eller innovativt.
– Vi värderar också utifrån historisk och geografisk kontext. En garagekonsert i ett litet samhälle i ett hårt förnorskat område känns ju mer angeläget än ett sådant arrangemang någonstans där det samiska står starkare. 

PIA SJÖGREN

TÄNK PÅ /Susanne Idivuoma

– Att skriva in syfte, förväntat resultat och tidsplan
– Var noga med budget

TÄNK PÅ /Emma Margret Skåden

– Vem gör jag det för, vem är målgrupp?
– Varför vill jag genomföra det här?
– Varför är det viktigt för mig?
– För att få pengar från norska Sámediggi måste den som söker ha norskt organisationsnummer

TÄNK PÅ /Sara Ajnnak

– Det du inte sökt för kan du inte få för
– Var ärlig, transparant och ring handläggare
– Räkna med ett halvår eller mer tills du får beslut
– Skriv ansökan i god tid
– Lägg på lite mer projekttid än du tror

Med stöd av: Sametinget, Region Norrbotten, Kulturrådet, Jokkmokks kommun, Svenska postkodsstiftelsen