Duodji ja muitalus

Go mon šadden bajás ii lean nu dábálaš dalle ahte mii logaimet ja guldaleimmet mánáidgirjjid. Leai okta girji maid eadni logai muhtomin. Lei mánáid biibbal. Eai mis lean iežá girjjit. Mon lean álo liikon guldalit go boarráset olbmot muitalit muitalusaid.

Mu áddjá leai hui čeahppi muitalit, son muitalii dološ áiggi birra ja iežá muitalusaid maid leai gullan. Balddonasaid maid leai oaidnán ja gullan ja nieguidis birra. Son muitalii mu eadnái ja mon čohkkádin veaháš dobbelaččas ja guldalin.

Son muitalii nieguidis ja geahččalii dulkot ja árvalit makkár mearkkašupmi su niegus leai. Muitalii maid go son leai oaidnán háldeealu mii leai nu guhkkin eret. Son ii ollen gurastit niibbi ealu badjel, ja jus dan livččii dahkan de eallu leai šaddat su oapmi.

Son muitalii maid dološ máidnasiid maid leai gullan. Ovdamearkka dihte, manin heavnni ii galgga goddit, njávešeatni, háhčeseatni ja ruoššačuđiid birra.

Árran leai dološ girjerájus. Árrangáttis gulloje muitalusat ja vásáhusat maid vuorráset olbmot muitaledje guhtet guoibmáseaset ja mánábealljit gulle maid daid. Nu lean mon ja mu máddarat beassan gullat muitalusaid ja nu leat muitalusat seilon gitta dálá áigái. Odne mis lea sihke min dološ árran ja dat ođđa – girjerájus gos sáhttit luoikat, lohkat ja guldalit girjjiid.

Mon lean lohkan ovdaskuvlaoahpaheaddjin ja duodjeoahpaheaddjin ja dáid guokte oahpu lean geahččalan oktii gođđit ja oahpahusas lasihan muitalusaid. Mus lea okta bargomálle maid geavahan olu. Mon muitalan muitalusa ovdamearkka dihte heavnni birra. Ráhkadan muitalusbeavddi gosa bijan daid dohkáid, divriid ja ealibiid man birra áiggun muitalit.

Sáhtán maid čohkkádit láhttis go muitalan. Cahkkehan muitalusgintala ja ieš bijan muitalusgahpira oaivái. Álggos jearan mánáin jus sii leat gullan muitalusa. Ja maid sii jurddašit muitalusa birra.

Go muitalan muitalausa de seammás lihkadalan dáid dohkáid, divvriid ja ealibiid mat mus leat beavddis dahje jus čohkkádan láhttis. Maŋŋel muitalusa mii duddjot, sárgut, čállit hoahkamusaid ja lávlut. Jus lea heavdnemuitalus de mii duddjot heavnni, sárgut heavnni, lávlut heavdnelávllu ja čállit heavdnehoahkama. Mu mielas muitalus  šaddá vel buoret go sáhttá joatkit duddjomin maŋŋel go lea guldalan. Mánát besset ságastallat ja árvvoštallat gaskaneaset. Muitalus ja duodji soahpaba buoragit ovttas. Álggus guldalit ja dan maŋŋel ieš beassat gieđaiguin bargat.

Skuvlla oahppoplána mielde galgá maid bargat máŋggalágan muitalusaid ja muitalusmálliid jelgii ja dát soahpá ovdamearkka dihte ruoŧa- ja sámegieldiimmuiguin.

Mus lea muitalusseahkka gos mus leat máŋggalágan muitalusat ja muitalusdohkát ja ealibat. Mánát eai oaččo stoahkat dávviriiguin mat mus leat seahkas. Dat gullojit beare muitalusaide, nu ahte eai čalmmástuva mu dohkáide. Mánát galget illudit oaidnit ja gullat maid mon dál áiggun muitalit ja čájehit! Mánát liikojit hui buoragit gullat njálmmálaš muitalusaid.

Solveiga rávvagat

  • Go bijan muitalusgahpira oaivái de čájehan: dál lean šaddan muitaleaddjin!
  • Mon herven beavddi nu ahte soahpá muitalussii: cahkkehan muitalusgintala. Go gintalčuovga buollá mánát dihtet ahte galget jaska čohkkádit ja eai galgga ilá sakka lihkadit.
  • Go mon muitalan dohkáiguin, divrriiguin ja ealibiiguin de in geahča mánáide, beare muitalusbeavdái ja dan dagan vai mánát dušše galget čuovvot muitalusa beavdde nalde.
  • Muitalusbeavdi galgá muittuhit go čohkkáda árrangáttis ja geahččá dollii.
  • Mii duddjot maŋŋel muitalusa, juoidá mii leai muitalusas. Jus lea divriid birra de mii duddjot divrri. Mii vuollat, goarrut, liibmet, beaskidit. Ávdnasat: muorra, láigi, helmmot, beassi,
  • Jus mánát eai leat sámegielagat de sáhttá ovdamearkka dihte divriid namaid dadjat máŋgga gillii. Sáhttá maid čállit stuora báhpirii muhtun dajaldagaid ruoŧa- ja sámegillii. Dáid sániid ferte mannat čađa ovdal go álggaha muitalusa.
  • Guldal boarráset olbmuid muitalusaid ja čális daid nu ahte muittát, vai loga girjjiid gos leat juohkelágan muitalusat. Jus don leat gullan muitalusa, muhto it muitte dan jur ollásii, hutka iežat loahpa muitalussii de dus goit lea muhtin oassi dan boares vuođđumuitalusas. Lea maid buorre ieš čállit muitalusa.
  • Lea buorre oahpahallat muitalusa nu ahte máhttá dan olggul vai beassá muitalit vaikko gos, nugo dollagáttis.

Solveig Labba

Ibland pratar vi så mycket om björnar, vargar, renar. Och så glömmer vi de allra minsta! Och då inte hararna och hermelinerna, utan om dem som är ännu mindre. Spindeln är en insekt som i berättelserna räddar oss människor genom att spinna sitt skyddande nät.

Solveig Labba tipsar om hur hon brukar använda de små djuren i sina berättelser.

”Jag har arbetat med att väva samman mina arbeten som förskolelärare och slöjdlärare. Jag berättar en berättelse, till exempel varför man inte ska döda spindeln. Jag gör ett berättelsebord där jag sätter de dockor och djur jag ska berätta om. Ibland sitter jag på golvet. Jag tänder ett berättarljus och tar på mig min berättarmössa. Först frågar jag barnen om de har hört berättelsen och vad de tänker om den. Sedan berättar jag och använder dockorna och djuren på bordet eller på golvet.

Efter berättelsen slöjdar och målar vi, eller skriver ramsor och sånger. Vi täljer, syr, limmar, klipper. Om berättelsen har handlat om spindel slöjdar vi spindeln, målar den, sjunger om den och skriver spindelramsor.

Jag har också en berättarsäck där jag har många olika slags berättelser, dockor och djur. Men barnen får inte leka med den, den hör bara till berättelserna! De får inte ledsna på mina dockor, det ska kännas roligt att höra vad jag nu tänker visa och berätta om. Barnen tycker väldigt mycket om att arbeta utan böcker.”

Solveigs tips

  • Berättarmössan visar att: Nu är jag berättaren!
  • Dekorera bordet eller golvet så det passar berättelsen.
  • Tänd berättarljuset. Det visar att de ska stilla sig och lyssna.
  • När jag berättar tittar jag inte på barnen, bara på mina dockor och djur och mitt berättarbord. Det gör jag för att barnen ska följa med i berättelsen. Det påminner om när man sitter runt en árran och tittar in i elden.
  • Om barnen inte kan samiska kan man säga djurens namn på många olika språk. Man kan också skriva namnen på ett stort papper och skriva vissa meningar.